De flesta hästintresserade har nog hört talas om premiering, men det råder viss förvirring om vad premiering och stambokföring egentligen innebär och vad det är bra för. Det är många olika begrepp att hålla reda på, och inte gör det saken enklare att termerna ändrats: hästpremiering heter numera avelsvärdering.
Det vanligaste är kanske att man blandar ihop ”vanlig” utställning med avelsvärdering; inte så konstigt eftersom båda innefattar exteriörbedömning. Men en utställning är en skönhetstävling där dagsformen avgör, medan avelsvärderingarna har till syfte att välja ut hästar lämpliga för avel, främja kvalitet och utveckling av svensk hästavel samt att förebygga ärftliga sjukdomar hos djur. Avelsvärdering och stambokföring är inte heller samma sak, vilket många tror, men man kan säga att avelsvärderingen är nödvändig för stambokföringen. Ett sto kan alltså avelsvärderas utan att stambokföras, men kan inte stambokföras utan att vara avelsvärderad.
I Sverige har hästbedömningarna mer än sekellång tradition, från tiden då hästen var samhällsekonomiskt oumbärlig som dragare i jord- och skogsbruk och som transportmedel, och dessutom fortfarande i militär användning. Svenska staten kontrollerade hästaveln genom premieringsverksamheten, eftersom det var viktigt att hästarna i landet höll hög kvalitet. Genom att endast de mest framstående individerna sätts i avel ökar sannolikheten att nästa generation växer upp till vackra och användbara hästar.
Gotlandsrusset har premierats på Gotland sedan 1896. De allra första åren rådde tvekan om hur ”småhästarna” skulle kategoriseras, men genom Kungligt brev (från Oscar II) av den 10 juli 1901 fick stuteriöverstyrelsen besked att russet i premieringshänseende skulle räknas som varmblodig ras. Russaveln i Sverige var av naturliga skäl fram till 1950-talet koncentrerad till Gotland, på fastlandet bedrevs viss avel på Skansen i Stockholm och Slottsskogen i Göteborg. På fastlandet blev russet faktiskt inte premieringsberättigat förrän så sent som 1961.
Det första bandet av ”Stambok för russ” (titeln numera är ”Riksstambok för gotlandsruss”) utgavs 1943 och omfattade hingstar med stamboksnummer 1 – 90 samt ston med nummer 1 – 286. Det senaste utgivna bandet, band XVII (sjutton), trycktes förra året och omfattar ston och hingstar stambokförda åren 2004 – 2006. Antal stambokförda russ ligger nuförtiden på omkring 10 – 15 hingstar och drygt 100 ston per år, med en toppnotering i fjol då det stambokfördes 137 ston. Den senast riksstambokförde hingsten har nummer 620, det senaste stoet gavs nummer 4767.
Avelsvärderingarna för ston och unghästar, eller sommarpremieringarna som de också kallas, arrangeras över hela landet under juli till september. För lista över datum och platser, se Svenska Hästavelsförbundets hemsida, www.svehast.se. Här visas unghästar, från föl till treåringar, samt vuxna ston av alla raser. Domaren exteriörbedömer hästarna med utgångspunkt från rasbeskrivningen med hjälp av den så kallade 50-poängsskalan, fem bedömningsgrupper där hästen kan få maximalt 10 poäng per grupp:
-
typ (främst rastyp men även könstyp och brukstyp)
-
huvud, hals, bål och kors (hästens sida)
-
hästens extremiteter (ben och benställning)
-
rörelser i skritt
-
rörelser i trav